Hälsa & Välmående

JAG BYTTE UT MEDICIN MOT LÖPTRÄNING

Idag är det exakt en månad sedan jag började löpträna.
Beslutet tog jag efter att ha lyssnat på ljudboken Hjärnstark av Anders Hansen. Han berättar utförligt vad som händer i vår hjärna när man stressat eller oroat sig en längre tid. Den del av hjärnan som bromsar vår stressmotor skadas när vi stressar mycket.
Det resulterar då i att stresshormonet kortisol ökar ännu mer och vi blir en nedåtgående spiral av oro och sämre mående.
Enligt Anders Hansen kan man läka den delen av hjärnan som motverkar stress genom att löpträna regelbundet. 

Mitt inlägg ”Hur blir man hjärnstark?” (LÄS HÄR) har fått stor spridning och jag lovade er läsare en uppföljning av min utmaning till mig själv att börja göra just det, löpträna. 
Det första resultatet jag kände direkt efter 20-30 min intervallträning var när jag satte mig i bilen och skulle åka hem. Jag var avslappnad. 
Ni som känner mig vet att jag under det senaste månaderna vart fruktansvärt inflammerad i axlar, rygg och nacke med mycket smärta.
Jag åt under en längre tid muskelavslappnande medicin för att musklerna skulle få syre. 

Resultatet efter träningen var detsamma som att ta en hel tablett av Paraflex. Men helt utan biverkningarna jag fick av tabletterna. 
Långsiktigare resultat har vart att jag känner mig något mindre mottaglig för stress och oro trots att min vardag sett ut ungefär detsamma som när jag började träna. Orosmomenten är kvar, men det gnager inte alls lika mycket inom mig och jag resonerar större delen av tiden ”Äh, det löser sig” med en eller några mindre bakslag ibland. 

En positiv överraskning som jag inte förväntade mig var hur snabbt det faktiskt går att öva upp sin kondition. När jag började springa orkade jag knappt springa 100 meter innan det brände i halsen och jag flåsade så det var obehagligt. Idag springer jag ungefär strax under en kilometer innan jag behöver kippa efter luft. 
Jag har sprungit minst en gång i veckan men oftast mellan 3-4 gånger. Med undantag för en vecka när jag var förkyld och hade feber. Jag har vart ute i skogsmiljö och sprungit intervaller i upp- och nedförsbacke samt vissa tillfällen på platt asfalt. Tiden jag spenderat har vart mellan 20 och 30 min per gång. Aldrig längre. 

Jag är, som när jag lyssnade på boken, helt såld på resultatet och kommer garanterat att fortsätta!  Ni som också provat, märker ni skillnad? 

”Den som inte har tid för träning måste förr eller senare ta sig tid för att vara sjuk” 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *